Mycket har hänt sedan sist jag skrev! Men jag tänker fatta mig mycket kort när jag skriver om våren 2009 som jag vistas i Sydostasien.
Jag har nu bott hos Soni och hennes mamma och 15-åriga dotter i två månader i Si Ra Ya på södra Ko Lanta i Thailand. Fantastisk positiv helande atmosfär i detta enkla hem byggt på pålar rätt över havet. Så mycket skratt i detta kvinnohus. Kvinnor kommer och går, sover över och stannar ibland kvar i flera nätter. Ibland bor jag själv – då är alla kvinnor på någon tur.. Min sängplats är på verandan byggd över havet. Sover gott under ett myggnät och somnar härligt av ljudet från vågskvalpet under golvplankorna. Tidigt i ottan vaknar jag av böneutroparen från moskén och strax efter stiger solen upp över Andaman Sea. En vacker vy på morgonkvisten! Det är lugn och ro på denna plats och en frid för själen, precis vad jag är ute efter just nu.
Min sovplats på verandan tidigt i ottan.
Soni får massage
Sonis mamma och kusin på besök från Ko Poh
Har hunnit besöka tre! Av havsnomaderna Urak Lawois största ceremoni Loy Rua på tre olika platser. Intressant att föja evenemanget på olika ställen eftersom de kan vara så olika. I To Balu, utanför Saladan är det kvinnorna som leder Ramana sången. Hela första natten trummas det Ramana musik för att hedra döda förfäder och andar. Min favorittant Beeda leder sången. Hon har en oerhört stark stämma trots sina 80 år plus. Utan avbrott sjunger och trummar hon hela natten. Det är en fröjd för örat att höra denna sång och musik! Sångerna sjungs på Urak Lawois eget språk. Tyvärr har de yngre Urak Lawoi idag svårt att förstå deras sånger eftersom de sjungs på gammal Urak Lawoi dialekt.
I Hue Lem är det männen som leder musiken. Där var också ett film team på sju personer eftersom de håller på att göra en dokumentärfilm om Urak Lawoi. Det var svårt att ta bilder utan att få med någon i film teamet på bild!
Ma La See har efterträff To Maw (medicinmannen) Sicken, sedan hans bortgång i november 2007. Ma La See är bra. Det går att lita på honom. Han var en av dem som jag erbjöd en ny båt efter tsunamin,
men han tackade nej, eftersom han tyckte att det fanns andra som behövde en båt bättre än honom!
Chai från Sanga-U festar till det tillsammans med Non och flickvän och dotter från Nai Rai.
På Ko Jum var det Imam som ledde bygget av Loy Rua båten! Det var en mycket intressant iakttagelse för mig att muslimerna på Jum var så involverade i ceremonin Loy Rua! – Går de även till Urak Lawois spirit house? Undrade jag. Men där fick jag ett rungande nej till svar, det gör inte Muslimerna.
Jag har pratat en hel del med Diaw, som är en av få Urak Lawoi med högskoleutbildning. På sina lediga stunder ägnar han all sin tid med att lyssna på historier och nedteckna Urak Lawois berättelser! Han ägnar sig ideellt till detta varje dag! Det är underbart att höra att det finns människor som Diaw, utan honom skulle mycket av det gamla och Urak Lawois historia och kultur försvinna. Eftersom Urak Lawoi själva inte har något skriftspråk har de inte nedtecknat sin kultur.
Nog har fått en baby
Min vän Chaloai som så tragiskt gick bort i cancer i september 2009 (se tidigare text i blogg), hennes dotter Nog har fått en liten baby pojke i april. Den lyckliga fadern heter Renée och kommer från Schweiz. De har hunnit gifta sig och även bygga hus på Lanta. Chaloais son Pat har skaffat flickvän som kommer frånSverige! Helena från Göteborg! Detta glädjer särskilt min dotter Ebba-Lotta eftersom Pat under sina Sverigebesök kan tillbringa mycket tid tillsammans med henne. Ebba-Lotta bor och jobbar nämligen numera i Göteborg! Förra sommaren gjorde Pat sitt första Sverige-besök.
Hela glada gänget med Nonkrits lillebror och Chaloais barnbarn.
Pat och Helena i Stockholm.
Kuala Lumpor
I januari 2009 vistades tre veckor i Kuala Lumpor. Bodde hos Rahims brorsdotter Shaz som är gift med Datu Ahmad från Malaysia. Vad kan jag säga om Kuala Lumpor? God mat och en härlig stad! Firade Shaz födelsedag på IKEA?! Eftersom hon ville äta svenska köttbullar till födelsedagsmiddag! Hon brukar åka dit bara för att äta denna ”exotiska” svenska rätt! Passade på att inhandla knäckebröd, kaviar, svensk choklad och diverse ingredienser för att överaska med en svensk måltid till familjen! Matlagningen skulle bli knepig visade det sig! Eftersom ugn inte är vanligt förekommande i Malaysia fungerade inte familjens ugn! Och detta upptäckte jag när alla rätter var tillagade redo att stoppas i ugnen… Janssons frestelse, paj etc. Shaz skickade över familjens hembiträde Asni till närmaste restaurang för att lösa problemet! Asni, som tillhör den timida typen som kommer från Indonesien, tycktes inte lika road att springa mellan hemmet och restaurangen med diverse rätter då hon klagade över att kocken inte verkade uppskatta att värma upp den gigantiskt pizza ugnen för några smårätter. Hursomhelst blev måltiden så lyckad när vi så småningom hungriga slog oss ner till bords.
Svenska köttbullar utan köttfärs!
Lingondricka serveras till!
Asni och Shaz i shoppartagen!
Singapore februari - mars 2009
Efter Kuala Lumpor i Malaysia åkte jag vidare för att bo två månader hos Rahims syster Rohana med make Nazz och två söner. Tiden gick snabbt i Singapore. Till min stora förvåning trivdes jag mycket bra i denna stora ”civiliserade” stad. Passade på att gå på mycket föreläsningar då utbudet var stort. Little India blev mitt favorittillhåll,. Indiska kläder i Singapore föll verkligen i min smak och de Indiska kvinnorna klär sig mycket sensuellt i sina vackra tyger och läckra smycken. I mitt tycke är Indiska kvinnor mycket vackra, det spelar ingen roll om de lagt på hullet – de är sensuella i alla fall.
Kvarteren kring Arabic Street kändes också speciella och jag trivdes bra att sitta där på något café och skriva dagbok. Fick snabbt ett umgänge utanför Rahims familj och hade mycket svårt för att lämna Singapore när jag beslutade mig för detta. Jag kunde ha stannat kvar ytterligare en månad eftersom jag hade tre månaders visum, men efter två månader tyckte jag det var dags att ”move on”.
Rohana med familj.
Lejonet träffades av blixten under min vistelse i Singapora.
Back to Ko Lanta... mars, april och maj 2009
Tog därför flyget till Phuket, vidare med buss via Krabi till Ko Lanta. Har nu varit två månader på Ko Lanta. De första tio dagarna bodde jag i en hydda på en klippa med vacker utsikt över Andaman Sea. Jag hade säkert stannat kvar där om det inte vore för att jag hade problem med inbrott!! Apor tog sig in i takvägen in i min bungalow för att stjäla bananer och annan mat. De hoppade i sängen och roade sig med att sprida ut mina saker över hela bungalown!
En dag stötte jag på Soni, som jag blev bekant med för fyra år sedan då jag var på jakt efter medicin ”gramat” till min mamma. Sonis mamma gav mig då lite gramat att skicka med hem till min mamma i Sverige.
Soni hade tidigare erbjudit mig att komma och bo hos henne och hennes mamma. Tyckte det var dags att ta emot detta erbjudande och flyttade därför in till dem i Si Ra Ya på södra Ko Lanta.
Soni
Loy Rua Ceremoni
Har hunnit besöka tre! Av havsnomaderna Urak Lawois största ceremoni Loy Rua på tre olika platser. Intressant att föja evenemanget på olika ställen eftersom de kan vara så olika. I To Balu, utanför Saladan är det kvinnorna som leder Ramana sången. Hela första natten trummas det Ramana musik för att hedra döda förfäder och andar. Min favorittant Beeda leder sången. Hon har en oerhört stark stämma trots sina 80 år plus. Utan avbrott sjunger och trummar hon hela natten. Det är en fröjd för örat att höra denna sång och musik! Sångerna sjungs på Urak Lawois eget språk. Tyvärr har de yngre Urak Lawoi idag svårt att förstå deras sånger eftersom de sjungs på gammal Urak Lawoi dialekt.
I Hue Lem är det männen som leder musiken. Där var också ett film team på sju personer eftersom de håller på att göra en dokumentärfilm om Urak Lawoi. Det var svårt att ta bilder utan att få med någon i film teamet på bild!Ma La See har efterträff To Maw (medicinmannen) Sicken, sedan hans bortgång i november 2007. Ma La See är bra. Det går att lita på honom. Han var en av dem som jag erbjöd en ny båt efter tsunamin,
men han tackade nej, eftersom han tyckte att det fanns andra som behövde en båt bättre än honom!
Chai från Sanga-U festar till det tillsammans med Non och flickvän och dotter från Nai Rai.
På Ko Jum var det Imam som ledde bygget av Loy Rua båten! Det var en mycket intressant iakttagelse för mig att muslimerna på Jum var så involverade i ceremonin Loy Rua! – Går de även till Urak Lawois spirit house? Undrade jag. Men där fick jag ett rungande nej till svar, det gör inte Muslimerna.
Jag har pratat en hel del med Diaw, som är en av få Urak Lawoi med högskoleutbildning. På sina lediga stunder ägnar han all sin tid med att lyssna på historier och nedteckna Urak Lawois berättelser! Han ägnar sig ideellt till detta varje dag! Det är underbart att höra att det finns människor som Diaw, utan honom skulle mycket av det gamla och Urak Lawois historia och kultur försvinna. Eftersom Urak Lawoi själva inte har något skriftspråk har de inte nedtecknat sin kultur.
Nog har fått en baby
Min vän Chaloai som så tragiskt gick bort i cancer i september 2009 (se tidigare text i blogg), hennes dotter Nog har fått en liten baby pojke i april. Den lyckliga fadern heter Renée och kommer från Schweiz. De har hunnit gifta sig och även bygga hus på Lanta. Chaloais son Pat har skaffat flickvän som kommer frånSverige! Helena från Göteborg! Detta glädjer särskilt min dotter Ebba-Lotta eftersom Pat under sina Sverigebesök kan tillbringa mycket tid tillsammans med henne. Ebba-Lotta bor och jobbar nämligen numera i Göteborg! Förra sommaren gjorde Pat sitt första Sverige-besök.
Hela glada gänget med Nonkrits lillebror och Chaloais barnbarn.
Pat och Helena i Stockholm.Kuala Lumpor
I januari 2009 vistades tre veckor i Kuala Lumpor. Bodde hos Rahims brorsdotter Shaz som är gift med Datu Ahmad från Malaysia. Vad kan jag säga om Kuala Lumpor? God mat och en härlig stad! Firade Shaz födelsedag på IKEA?! Eftersom hon ville äta svenska köttbullar till födelsedagsmiddag! Hon brukar åka dit bara för att äta denna ”exotiska” svenska rätt! Passade på att inhandla knäckebröd, kaviar, svensk choklad och diverse ingredienser för att överaska med en svensk måltid till familjen! Matlagningen skulle bli knepig visade det sig! Eftersom ugn inte är vanligt förekommande i Malaysia fungerade inte familjens ugn! Och detta upptäckte jag när alla rätter var tillagade redo att stoppas i ugnen… Janssons frestelse, paj etc. Shaz skickade över familjens hembiträde Asni till närmaste restaurang för att lösa problemet! Asni, som tillhör den timida typen som kommer från Indonesien, tycktes inte lika road att springa mellan hemmet och restaurangen med diverse rätter då hon klagade över att kocken inte verkade uppskatta att värma upp den gigantiskt pizza ugnen för några smårätter. Hursomhelst blev måltiden så lyckad när vi så småningom hungriga slog oss ner till bords.
Lingondricka serveras till!
Asni och Shaz i shoppartagen!
Singapore februari - mars 2009
Efter Kuala Lumpor i Malaysia åkte jag vidare för att bo två månader hos Rahims syster Rohana med make Nazz och två söner. Tiden gick snabbt i Singapore. Till min stora förvåning trivdes jag mycket bra i denna stora ”civiliserade” stad. Passade på att gå på mycket föreläsningar då utbudet var stort. Little India blev mitt favorittillhåll,. Indiska kläder i Singapore föll verkligen i min smak och de Indiska kvinnorna klär sig mycket sensuellt i sina vackra tyger och läckra smycken. I mitt tycke är Indiska kvinnor mycket vackra, det spelar ingen roll om de lagt på hullet – de är sensuella i alla fall.Kvarteren kring Arabic Street kändes också speciella och jag trivdes bra att sitta där på något café och skriva dagbok. Fick snabbt ett umgänge utanför Rahims familj och hade mycket svårt för att lämna Singapore när jag beslutade mig för detta. Jag kunde ha stannat kvar ytterligare en månad eftersom jag hade tre månaders visum, men efter två månader tyckte jag det var dags att ”move on”.
Rohana med familj.
Lejonet träffades av blixten under min vistelse i Singapora.
Back to Ko Lanta... mars, april och maj 2009
Tog därför flyget till Phuket, vidare med buss via Krabi till Ko Lanta. Har nu varit två månader på Ko Lanta. De första tio dagarna bodde jag i en hydda på en klippa med vacker utsikt över Andaman Sea. Jag hade säkert stannat kvar där om det inte vore för att jag hade problem med inbrott!! Apor tog sig in i takvägen in i min bungalow för att stjäla bananer och annan mat. De hoppade i sängen och roade sig med att sprida ut mina saker över hela bungalown!
En dag stötte jag på Soni, som jag blev bekant med för fyra år sedan då jag var på jakt efter medicin ”gramat” till min mamma. Sonis mamma gav mig då lite gramat att skicka med hem till min mamma i Sverige.
Soni hade tidigare erbjudit mig att komma och bo hos henne och hennes mamma. Tyckte det var dags att ta emot detta erbjudande och flyttade därför in till dem i Si Ra Ya på södra Ko Lanta.
Soni
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar