På resa i Malaysia

Malaysia
19 maj var det dags för ”visarun” i Thailand. Efter två månader vistelse i landet måste jag ut ur landet för ny stämpel i passet. Tog därför buss över till Malaysia. Väl där hade jag ingen lust att återvända till Thailand. Det är alltid en liten procedur att bryta upp från ”ett läger” . Bestämde mig därför att resa vidare och ”upptäcka” Malaysia. Detta beslut fattades trots att Thailand har startat en ”drive” att locka turister – två månaders GRATIS visum kan man numera få! Turisterna har tydligen uteblivit den här säsongen i Thailand och detta verkar oroa överheten.

Picture taken in Penang, Malaysia.

På gränsen in till Malaysia var det granskning inte bara av bagage utan även fysiska person eftersom det fruktade viruset A (H1N1) härjar i området! Fick precis innan min utresa från Thailand höra per telefon av Helena och Pat att flera av deras vänner insjuknat i viruset i södra Thailand och numera ligger på sjukhus. Det är tydligen provinserna Narathiwat, Yala och Pattani som drabbats där det redan sedan tidigare råder oroligheter av andra orsaker. Viruset hade även börjat sprida sig i provinsen Songklah.

På gränsen över till Malaysia hänvisades jag därför tillsammans med andra västerlänningar för ”checkup”. Sjukhuspersonal med munskydd tog febern på oss och vi fick fylla i frågeformulär och besvara frågor typ var vi vistats det senaste halvåret och om vi kände några sjukdomssymtom. Jag frågade efter munskydd och använde det på bussfärden till Penang.

Med på resan till Penang var även ett syskonpar från Schweiz och Diana Lee, en amerikansk kines som bor i Japan! (Hur komplicerat kan det bli?). Hennes ressällskap var en man från Australien. Båda i min ålder. Diana verkar intressant, hade liksom mig i mogen ålder brutit upp från sitt gamla liv och börjat om på nytt inom ett helt annat område. Hon jobbar numera som frilans journalist. Gå gärna in på hennes hemsida: www.uniorb.com

Bodde på ett back packer guest house Love Lane Inn i två nätter i Penang. 20 RM (ca. 50 kr per natt) för ett singel rum. Det bästa var att jag hade tillgång till wireless internet 14 timmar per dygn!

I Penanag är det lätt att känna suget för shopping! Det finns mycket vackra saker, kläder och skön musik att finna både i China town och i den Indiska delen! Lätt att finna presenter som passar till alla nära och kära där hemma! MEN jag vågar inte köpa något av utrymmesskäl! Har redan alldeles för mycket bagage att ta med mig tillbaks hem på flyget!


Pulau Perhentian Kecil
Klockan 5:00 på morgonen den 21 maj gav jag mig av från Penang i minibuss till nordöstra delen av Malaysia. Det var en mycket slingrig och krokig 5,5 timmars resa i bergen över till andra sidan kusten av Malaysia! Åtskilliga gånger blev vi stoppade i kontroller där polisen såg hotande ut med sina skjutvapen. Jag frågade chauffören om dessa kontroller berodde på att vi färdades utefter Thailands södra gräns där oroligheterna är ganska stora. Han menade att det inte berodde på detta, men kunde inte ge en bra förklaring på varför vi ideligen blev stoppade för inspektion. Fick höra, för några dagar sedan hade en hel familj skjutits till döds på universitetet i Songklah, där jag tidigare varit på besök hos antropolog Arporn U-krit. Södra Thailand verkar vara mycket lömskt!

Pulau Perhentian Kecil

Vi anlände till Kuala Besut, där en speed boat förde mig till ön Pulau Perhentian Kecil. Det fanns ingen elektricitet på ön. En generator gick igång klockan 7:00 på kvällen och stängdes av tolv timmar senare - så det fanns tillgång till fläkt på natten! Bodde i ett beach house precis på stranden. Fick ge 50 RM per natt. Standarden var inte hög. Mycket primitiv. För samma summa pengar går det att få betydligt bättre boende på Ko Lanta. Men här fanns det begränsat med boende och ön är inte överexploaterad som det har blivit på Lanta, därför var nästan alla resorter helt fullbelagda. Det var inte lätt att få tag i rum!

Tillbringade tiden på ön med utflykter. Var ute och vandrade en djungel stig för att ta mig till andra sidan av ön. Stötte på en jätteödla – lika stor som en krokodil!! Visste inte ens om att så stora ödlor fortfarande existerar! Jag kände mig ganska liten i det ögonblicket när jag ensam mötte denna gigantiska varelse!








Djungelstig

Det är en ödla - inte en krokodil!

Passade också på att snorkla. Vattnet är fortfarand klart här i Sydkinesiska havet. Simmade rätt in i ett jättestim av vackra färgglada fiskar som inte var det minsta rädda för mig. De simmade rätt upp framför syklopet för att ta en närmare titt på mig. Jag kunde ta på dem. Simmade också bland jättesköldpaddor! Har tidigare aldrig sett några. Och jag simmade bland hajar!! Något som jag aldrig trodde att någon skulle få mig till!!!

Pulau Perhentian Kecil

Kan också meddela lillasyster Gunilla att nu har jag sett svenska Robinson ön Tengah! Det var allmänt känt i området att Sverige har denna ö som sin Robinson-ö, men annars lyser Svenskarna med sin frånvaro i detta område. Har inte stött på en endaste en än så länge. Detta verkar vara en populär plats för engelsmän att semestra på, men har också stött på folk från Australien, Amerika, Frankrike, Holland, Tyskland etc. men inte en enda turist från hela Skandinavien!

Malaysia, Singapore, Thailand

2009-05-19

Mycket har hänt sedan sist jag skrev! Men jag tänker fatta mig mycket kort när jag skriver om våren 2009 som jag vistas i Sydostasien.

Jag har nu bott hos Soni och hennes mamma och 15-åriga dotter i två månader i Si Ra Ya på södra Ko Lanta i Thailand. Fantastisk positiv helande atmosfär i detta enkla hem byggt på pålar rätt över havet. Så mycket skratt i detta kvinnohus. Kvinnor kommer och går, sover över och stannar ibland kvar i flera nätter. Ibland bor jag själv – då är alla kvinnor på någon tur.. Min sängplats är på verandan byggd över havet. Sover gott under ett myggnät och somnar härligt av ljudet från vågskvalpet under golvplankorna. Tidigt i ottan vaknar jag av böneutroparen från moskén och strax efter stiger solen upp över Andaman Sea. En vacker vy på morgonkvisten! Det är lugn och ro på denna plats och en frid för själen, precis vad jag är ute efter just nu.

Min sovplats på verandan tidigt i ottan.

Soni får massage

Sonis mamma och kusin på besök från Ko Poh

Loy Rua Ceremoni

Har hunnit besöka tre! Av havsnomaderna Urak Lawois största ceremoni Loy Rua på tre olika platser. Intressant att föja evenemanget på olika ställen eftersom de kan vara så olika. I To Balu, utanför Saladan är det kvinnorna som leder Ramana sången. Hela första natten trummas det Ramana musik för att hedra döda förfäder och andar. Min favorittant Beeda leder sången. Hon har en oerhört stark stämma trots sina 80 år plus. Utan avbrott sjunger och trummar hon hela natten. Det är en fröjd för örat att höra denna sång och musik! Sångerna sjungs på Urak Lawois eget språk. Tyvärr har de yngre Urak Lawoi idag svårt att förstå deras sånger eftersom de sjungs på gammal Urak Lawoi dialekt.

I Hue Lem är det männen som leder musiken. Där var också ett film team på sju personer eftersom de håller på att göra en dokumentärfilm om Urak Lawoi. Det var svårt att ta bilder utan att få med någon i film teamet på bild!

Ma La See har efterträff To Maw (medicinmannen) Sicken, sedan hans bortgång i november 2007. Ma La See är bra. Det går att lita på honom. Han var en av dem som jag erbjöd en ny båt efter tsunamin,
men han tackade nej, eftersom han tyckte att det fanns andra som behövde en båt bättre än honom!








Chai från Sanga-U festar till det tillsammans med Non och flickvän och dotter från Nai Rai.







På Ko Jum var det Imam som ledde bygget av Loy Rua båten! Det var en mycket intressant iakttagelse för mig att muslimerna på Jum var så involverade i ceremonin Loy Rua! – Går de även till Urak Lawois spirit house? Undrade jag. Men där fick jag ett rungande nej till svar, det gör inte Muslimerna.

Jag har pratat en hel del med Diaw, som är en av få Urak Lawoi med högskoleutbildning. På sina lediga stunder ägnar han all sin tid med att lyssna på historier och nedteckna Urak Lawois berättelser! Han ägnar sig ideellt till detta varje dag! Det är underbart att höra att det finns människor som Diaw, utan honom skulle mycket av det gamla och Urak Lawois historia och kultur försvinna. Eftersom Urak Lawoi själva inte har något skriftspråk har de inte nedtecknat sin kultur.

Nog har fått en baby
Min vän Chaloai som så tragiskt gick bort i cancer i september 2009 (se tidigare text i blogg), hennes dotter Nog har fått en liten baby pojke i april. Den lyckliga fadern heter Renée och kommer från Schweiz. De har hunnit gifta sig och även bygga hus på Lanta. Chaloais son Pat har skaffat flickvän som kommer frånSverige! Helena från Göteborg! Detta glädjer särskilt min dotter Ebba-Lotta eftersom Pat under sina Sverigebesök kan tillbringa mycket tid tillsammans med henne. Ebba-Lotta bor och jobbar nämligen numera i Göteborg! Förra sommaren gjorde Pat sitt första Sverige-besök.

Hela glada gänget med Nonkrits lillebror och Chaloais barnbarn.

Pat och Helena i Stockholm.

Kuala Lumpor
I januari 2009 vistades tre veckor i Kuala Lumpor. Bodde hos Rahims brorsdotter Shaz som är gift med Datu Ahmad från Malaysia. Vad kan jag säga om Kuala Lumpor? God mat och en härlig stad! Firade Shaz födelsedag på IKEA?! Eftersom hon ville äta svenska köttbullar till födelsedagsmiddag! Hon brukar åka dit bara för att äta denna ”exotiska” svenska rätt! Passade på att inhandla knäckebröd, kaviar, svensk choklad och diverse ingredienser för att överaska med en svensk måltid till familjen! Matlagningen skulle bli knepig visade det sig! Eftersom ugn inte är vanligt förekommande i Malaysia fungerade inte familjens ugn! Och detta upptäckte jag när alla rätter var tillagade redo att stoppas i ugnen… Janssons frestelse, paj etc. Shaz skickade över familjens hembiträde Asni till närmaste restaurang för att lösa problemet! Asni, som tillhör den timida typen som kommer från Indonesien, tycktes inte lika road att springa mellan hemmet och restaurangen med diverse rätter då hon klagade över att kocken inte verkade uppskatta att värma upp den gigantiskt pizza ugnen för några smårätter. Hursomhelst blev måltiden så lyckad när vi så småningom hungriga slog oss ner till bords.

Svenska köttbullar utan köttfärs!

Lingondricka serveras till!

Asni och Shaz i shoppartagen!


Singapore februari - mars 2009
Efter Kuala Lumpor i Malaysia åkte jag vidare för att bo två månader hos Rahims syster Rohana med make Nazz och två söner. Tiden gick snabbt i Singapore. Till min stora förvåning trivdes jag mycket bra i denna stora ”civiliserade” stad. Passade på att gå på mycket föreläsningar då utbudet var stort. Little India blev mitt favorittillhåll,. Indiska kläder i Singapore föll verkligen i min smak och de Indiska kvinnorna klär sig mycket sensuellt i sina vackra tyger och läckra smycken. I mitt tycke är Indiska kvinnor mycket vackra, det spelar ingen roll om de lagt på hullet – de är sensuella i alla fall.
Kvarteren kring Arabic Street kändes också speciella och jag trivdes bra att sitta där på något café och skriva dagbok. Fick snabbt ett umgänge utanför Rahims familj och hade mycket svårt för att lämna Singapore när jag beslutade mig för detta. Jag kunde ha stannat kvar ytterligare en månad eftersom jag hade tre månaders visum, men efter två månader tyckte jag det var dags att ”move on”.












Rohana med familj.

Lejonet träffades av blixten under min vistelse i Singapora.




















Back to Ko Lanta... mars, april och maj 2009
Tog därför flyget till Phuket, vidare med buss via Krabi till Ko Lanta. Har nu varit två månader på Ko Lanta. De första tio dagarna bodde jag i en hydda på en klippa med vacker utsikt över Andaman Sea. Jag hade säkert stannat kvar där om det inte vore för att jag hade problem med inbrott!! Apor tog sig in i takvägen in i min bungalow för att stjäla bananer och annan mat. De hoppade i sängen och roade sig med att sprida ut mina saker över hela bungalown!

En dag stötte jag på Soni, som jag blev bekant med för fyra år sedan då jag var på jakt efter medicin ”gramat” till min mamma. Sonis mamma gav mig då lite gramat att skicka med hem till min mamma i Sverige.
Soni hade tidigare erbjudit mig att komma och bo hos henne och hennes mamma. Tyckte det var dags att ta emot detta erbjudande och flyttade därför in till dem i Si Ra Ya på södra Ko Lanta.




Soni